Nådens ordning, Ordo Salutis

En själavårdstradition för hur man bedömer en människas andliga ställning

Traditionen att se en utvecklingslinje för andlig mognad med bestämda stadier, som i stora drag är återkommande för alla, och gruppera in en kristen människa var hon befinner sig i denna, utgår från aposteln Paulus brev till församlingen i Rom 8:28-30. Systematiskt har denna "nådens ordning" (lat. Ordo salutis, någon gång: ordo gratiae) utvecklats av Augustinus (344-430), David Hollazius (1648-1713), på svensk botten av Anders Nohrborg (1725-1767) och Henrik Schartau (1757-1825). Denna själavårdstradition är i allra högsta grad levande, med böcker utgivna av bl.a. Eric Grönlund och Bo Giertz. Den är äldst och den mest spridda bland evangeliskt kristna. Den förekommer även bland katoliker (jfr. Ignatius av Loyola; Andliga övningar) och ortodoxa (Philokalia). I dessa kyrkor är mystiken dock den vanligare, men båda traditionerna är förenliga. (Nådens ordning har fokus på den enskilde kristne, men inget hindrar att man bedömer den synliga kyrkan på jorden efter samma grundkriterier). Utvecklingen direkt efter stadierna, som mest 11 stycken, är idealisk. Ord och begrepp varierar, liksom stadiernas antal, följd och innehåll. Den föreliggande texten är bara en sammansatt skiss, men kan fungera som en introduktion. Troslivet följer inte en rak utvecklingslinje, utan periodvis går en människa bakåt, och hamnar någonstans, och behöver skräddarsydd vägledning. Alla stadierna är nödvändiga, men sker inte alltid kronologiskt. Alla steg t.o.m. den nivå man befinner sig på måste vara internaliserade, annars har man backat. Därför kännetecknas detta system av "diagnos" och "läkemedel". Det allmänna läkemedlet för andlig tillväxt på alla nivåer är bibelläsning och bön, enskilt och gemensamt. Deltagande i gudstjänst och församlingsliv är grunden för att kunna älska Gud och sin nästa. Stadierna kan också förstås som delvis ett växlingsspel mellan Gud och människa:

Guds åtgärd:                                                  Verkan hos människan:

1  Kallelsen

2  Upplysningen genom lagen

3  Upplysningen genom evangelium

                                                                         4 Trons upptändande

                                                                         5 Omvändelsen

                                                                         6 pånyttfödelsen

7  Rättfärdiggörelsen

                                                                         8 Förnyelsen

                                                                         9 Bevarandet i tro

                                                                         10 Helgelsen

11 Saligheten hos Gud

 

1 Kallelsen

DIAGNOS

Människan utan gudskontakt saknar en hel dimension av verkligheten och lever inte ett så fullödigt liv som hon skulle kunna göra. Utsattheten är större, otryggheten är kännetecknande. Ingen högre given mening med livet kan antas. Tomhetskänslan beskrivs i slutorden av Augustinus berömda bön: "Du giver beständighet och säker trygghet. Ty Du, o Herre, har skapat mig till Dig, och mitt hjärta är oroligt, till dess det finner ro i Dig."

LÄKEMEDEL

"Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem, som älskar Honom, att nå det goda, dem som Han har kallat efter sin plan. Ty dem Han i förväg har utvalt, har Han också bestämt till att formas efter Hans Sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem Han i förväg har utsett, har Han också kallat, och dem Han har kallat, har Han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har Han också skänkt sin härlighet" (Rom 8:28-30)

KOMMENTAR

Gud älskar hela sin skapelse och har inte vänt den ryggen. "Gud … vill att alla människor skall räddas" (1 Tim 2:3) och få evigt liv, glädje och lycka. Han kallar alla. Människan har frihet att svara "ja" eller "nej" till Guds kallelse till evigt liv. De som svarar "ja" "utväljer" Han. De som följer Hans vilja gör Han rättfärdiga. De som lever sina liv i gemenskap med Honom blir Kristuslika och vinner härligheten, saligheten, hos Gud.

2 Upplysningen genom lagen

DIAGNOS

Människans första och starkaste känsla rör den egna personen: Vem är jag, varifrån har jag kommit, var hör jag hemma, vad är det för bra med mig, vad är det för dåligt med mig? Detta gäller även det andliga livet. Gud har en lag för människan. Vi kan läsa den i Bibeln och man känner den oskriven långa stycken i sitt samvete. Guds lag handlar om allt som människan borde vara och göra, har gjort och bör göra i framtiden. Många människor missbrukar Guds lag till att avfärda och utesluta medmänniskor från gemenskap. Samvetet är förhärdat, sovande eller vaket.

LÄKEMEDEL

De tio budorden, 2 Mos 20:1-17. (5 Mos 6:5-22.)

Den gyllene regeln, Matt 7:12. (Luk 6:31.)

Det dubbla kärleksbudet: "Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft." "Du skall älska din nästa som dig själv" (Mark12:28-31).

KOMMENTAR

Lagens predikan är handfast och tydlig för de flesta. Lagen skall väcka samvetet, men visar också på livets realiteter. Två svenska ordspråk visar detta: "Som man bäddar får man ligga." "Som man sår får man skörda." Syftet att bringa ordning i samhället kallas för "lagens första bruk". Lagens predikan väcker en hunger och törst som den själv inte förmår mätta eller släcka. Den visar på att vi behöver en Frälsare, detta kallas för "lagens andra bruk".

3 Upplysningen genom evangelium

DIAGNOS

Människan med ett vaket och oroligt samvete vet med sig att hon inte har förmått att leva upp till Guds lag. Detta leder till förtvivlan. Hon upplever sig själv som misslyckad och ovärdig Guds omsorg, ibland upplever hon hela världen så smutsig att hon inte vill leva.

LÄKEMEDEL

Lilla Bibeln: "Så älskade Gud världen att Han gav den sin ende Son, för att de som tror på Honom inte skall gå under utan ha evigt liv" (Joh 3:16).

"[J]ag är med er alla dagar till tidens slut" (Matt 28:20b).

"Den som tror och blir döpt skall räddas" (Mark 16:16).

"Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta" (Joh 6:35).

"[N]är Han kommer, Sanningens Ande, skall Han vägleda er med hela sanningen; Han skall inte tala av sig själv utan förkunna det Han hör och låta er veta vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av mig skall Han ta emot det Han låter er veta" (Joh 16:13-14).

KOMMENTAR

Evangelium är det glada budskapet om vad Gud har gjort, gör och skall göra. Den troende förnekar inte sina tillkortakommanden inför lagen, men vänder blicken från sig själv upp till Kristus. Evangeliet motsäger inte lagen utan ger en generös hjälp att biträda människan. Evangeliets predikan breddar de nämnda ordspråken och vi kan säga: "Man får ligga där Kristus har bäddat". "Man får skörda vad Kristus har sått".

4 Trons upptändande

DIAGNOS

Människan kan inte dra en skarp gräns mellan vad man borde gjort och vad man efter omständigheterna kunde ha gjort. "Den gamla människan" fortsätter att synda trots tacksamheten till Kristus, det är lätt att känna sig som en hycklare. Den subjektiva tron av människan behöver underordnas den objektiva tron från Gud.

LÄKEMEDEL

"[A]lla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen gör det goda, ingen enda" (Ps 14:3).

"[M]änniskan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar" (Rom 3:28).

Saul på vägen till Damaskus, Apg 9:2-9, 22:5-21, 26:9-18. Gal 1:13-17

KOMMENTAR

Vid trons upptändande, när man "kommer till tro", blir den tro, som Gud har givit, en verklighet för den troende. Ett nytt meningssystem integreras i människans tänkande.

5 Omvändelsen

DIAGNOS

Beslutet att följa Guds vilja måste tas varje dag; "en daglig omvändelse" är nödvändig. Den stora bättringskampen sätter in. Samvetet är vaket och oroligt.

LÄKEMEDEL

"[J]ag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder" (Luk 22:32).

"[D]en som återför en syndare från hans villovägar räddar hans liv undan döden och gör att många synder blir förlåtna" (Jak 5:20).

KOMMENTAR

Den omvände blir mer moralisk än han var tidigare och skillnader märks på det yttre beteendet. Omsorg om andra människors liv och leverne blir märkbar. Omvändelsen är, och måste få vara, en process som tar tid. Det tar tid att ändra inrotade ovanor.

6 Pånyttfödelsen

DIAGNOS

Kampen mot synden med alla dess onda impulser är ett livslångt projekt. Ordet från Gud har blivit kött i människan. Genom nådemedlen (Sakramenten; fr.a. dopet men även HHN och Guds ords förkunnelse) och dess verkan, har något avgörande nytt kommit och slagit rot.

LÄKEMEDEL

"Den som tror och blir döpt skall räddas" (Mark 16:16).

"[D]en som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike" (Joh 3:3).

"Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit" (2 Kor 5:17).

KOMMENTAR

Vad som är helt borta när en människa kommit till tro på Kristus, är skulden, som man ådragit sig, och straffet, som vi förtjänat. Den livslånga kampen mot synden och vårt behov av förlåtelse, visar den kristne att den gamla människan lever plus en ny. Denna dubbelhet består hos den kristne under hela jordelivet: "Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag" (Rom 7:19).

7 Rättfärdiggörelsen

DIAGNOS

Gud skapade människan till sin avbild, till att vara lika Honom. "Ni skall vara heliga, ty jag, er Gud, är helig" (3 Mos 19.2). Detta klarar ingen människa på egen hand, även om viljan är god. Den viktigaste gärningen att anföra inför Gud Fader är tron på Hans Son.

LÄKEMEDEL

[D]en människa [är] salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar" (Rom 4:6).

"Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Han har gett oss tillträde till den nåd som vi nu lever i, och är stolta över hoppet att få del i Guds härlighet" (Rom 5:1-2).

KOMMENTAR

Kristus dog på Korset och uppstod för att ta våra synder och ge oss sin rättfärdighet. Detta brukar kallas "det saliga bytet". Rättfärdiggörelsen sker helt utan människans medverkan. Bilden är den yttersta domen som sker i himmelen efter den allmänna uppståndelsen från de döda (Upp 20:12). Den som bekänt sin synd och tagit emot Kristi försoningsgärning är förklarad som rättfärdig och är inskriven i Livets bok och har därför evigt liv.

8 Förnyelsen

DIAGNOS

Den av Kristus pånyttfödda människan behöver bli allt mer lik Honom. Om ingen förnyelse sker är det något fel i hennes andliga utrustning. En levande blomma växer eller vissnar. Förnyelse behövs i synen på vår egen frälsning, synen på händelserna omkring oss, synen på medmänniskan, och i synen på Guds möjligheter att omvända människor.

LÄKEMEDEL

"Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott behagar Honom och är fullkomligt" (Rom 12:2).

"Jag har blivit korsfäst med Kristus, men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och offrat sig för mig" (Gal 2:19b-20).

KOMMENTAR

Med blicken fästad på Kristus får vi spegla oss i Hans ögon. Tron på Gud innebär också att vi litar på att Han kan som har påbörjat ett gott verk med oss också kan fullborda det i oss.Den förnyade människan kopplar sitt "jag" till den nya människan.

9 Bevarandet i tro

DIAGNOS

Människan ställs ständigt inför nya situationer där man måste ta ställning. En osäkerhet inställer sig lätt i bedömningen av vad som bör överges, utvecklas eller bevaras.

LÄKEMEDEL

Jesus säger: "Bli kvar i mig så blir jag kvar i er" (Joh 15:4).

"[K]ämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga" (Jud. 3).

KOMMENTAR

Att bevara och utveckla den tro som Gud nedlagt leder ofta till konflikter med denna världens ideal. Samtidigt är det framför allt här som de kristnas roll för hela mänskligheten framträder klart: "Ni är jordens salt … Ni är världens ljus" (Matt 5:13a, 14a). Jesu liknelse om sådden, (Matt 13:1-9) visar i fyra exempel på jordmånen hos oss hur vi värderar Guds ords utsäde.

10 Helgelsen

DIAGNOS

Helgelsen är strävan att efterlikna Kristus. Den kristne kommer att begå enstaka synder, men kan inte leva i ett tillstånd präglat av synd. När hon faller, faller hon på vägen, men inte av vägen. Den kristne behöver goda vanor som hjälper och bär. Att de egna behoven och kyrkans behov samverkar blir alltmer tydligt.

LÄKEMEDEL

Johannes Döparen sa om Jesus Kristus: "Han skall bli större och jag bli mindre" (Joh 3:30).

"Nu kanske någon frågar: "Har du tro?" Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro" (Jak 2:18).

Andens nio gåvor: 1 Kor 12:8-10

KOMMENTAR

Helgelsen brukar kallas "Lagens tredje bruk" (se "Upplysningen genom lagen – Kommentar"). I Mästarens sällskap sker en successiv stärkning av karaktären. Ingen människa bör jämföras rakt av med en annan, men envar kan jämföras med sig själv under olika perioder av sitt liv. Det är bara när man jämför en människa med henne själv som man kan se vartåt det bär hän. Martin Luther sa en gång: "Goda gärningar gör inte en man god, men en god man gör goda gärningar." I helgelsen kan man bruka lagen som en backspegel och däri se ifall man höll sig på vägen där man for fram. Helgelsen är det synliga resultatet av alla de tidigare stegen.Livet för en kristen kännetecknas av en kamp mellan den gamla syndiga människan, inom henne, och den nya rättfärdiggjorda människan, som är i Kristus.

11 Saligheten hos Gud

BIBELGRUND

"Och en av de äldste sade till mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?" Jag svarade: "Du vet det, Herre." Han sade till mig: "Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron, och de tjänar Honom dag och natt i Hans tempel, Och Han som sitter på tronen skall slå upp sitt tält över dem. De skall inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon hetta skall träffa dem. Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon" (Upp 7: 13-17). "Och jag hörde liksom rösten från en stor skara och liksom stora vatten och rösten av stark åska: "Halleluja! Herren, vår Gud, Allhärskaren, är nu konung. Låt oss vara glada och jubla och ge Honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop, och Hans brud har gjort sig redo. Hon har fått rätt att klä sig i skinande vitt linnetyg. Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar." Och ängeln sade till mig: "Skriv: Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid"" (Upp 19:6-9a).

KOMMENTAR

Saligheten hos Gud är så underbar och så annorlunda att inga jordiska ord eller begrepp kan beskriva det: "Vi förkunnar, som det står i Skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar Honom" (1 Kor 2:9). Den numinösa salighet som några få personer fått uppleva av sparsamma Gudsuppenbarelser i den Bibliska historien, är nu det självklara och gängse för alla. Det är ännu sällare än paradistillvaron.

© copyright 2007-01-03 Kåre Strindberg, STOCKHOLM